Kungligt bröllop

Nu ska Viktoria och Daniel gifta sig. Ja... Grattis då!

Sista ordet om listan

BOGGER! Jag kunde inte stå emot! Jag testade och jag gillade det - nu är det kört!

Dagens verktyg.

En kopp kaffe - det är ju måndag, gudbevars!

Dagens redskap...

...är Post-It lapparna - så att jag inte glömmer något innan jag
går på helg.

Lång å mosig dag

Låååång å mosig dag i dag. Dags att gå hem.
Thank you Spotify för dagens insats!

List-djä***r!!!

Jahopp. Då är det officiellt - jag är en listknarkare. Det skulle inte hända, men det gjorde det ändå. Å fort gick det - man testade lite och sen åkte man dit ordentligt. Gratis testperiod i femton dagar är en grym inkörsport till tyngre användning av Pro-tjänsten. Lite som förhållandet mellan majja och heroin, kan jag tro, man vill hela tiden ha en större kick. Man kan helt enkelt inte lägga av när man en gång börjat.

Ett djä**a skit, det här med listor. Jag har listor för jobb, för prio 1 jobb, för hemmet, för inköp, för allt allt allt! Och det värsta är att jag gillar det. Och det är så praktiskt. Det är jättebra för en sådan som jag. Det är bara att logga in på nätet eller tanka hem det i mobilen. Det finns inte längre någon ursäkt för att glömma nåt. HJÄLP!

Jag kastar sten på RTM!!! (Fast på ett bra sätt...)

Jag - en novellförfattare

Det ska vara fan att skriva romaner. Jag har försökt en gång och det var det trögaste jag någonsin gjort. Då tänkte jag att noveller är min grej, men icke. Inte alls faktiskt. Det är väl därför jag sitter med gamla synder nu. Nä, manus är min grej och av den enkla anledningen att jag då slipper alla dessa jobbiga beskrivningar - "han sa", "dom tittade", " hon vände sig mot honom och tog honom på axeln" och "bla bla bla". Allt som inte är dialog tar musten ur mig. Jag måste ju hela tiden koncentrera mig på var folk står, om himmlen år molnig, hur varmt kaffet är och hur kläder ser ut när dom är lerig osv osv. Jag kommer aldrig till skott!

Å andra sidan kan jag sluta blogga med. (Fast att blogga är som att städa när man behöver plugga, om ni kommer ihåg den känslan?)

100 inlägg & långbänkar

Förra inlägget var tydligen hundrade. Kollade precis i historiken och såg att jag bloggat sedan 2005, så det är väl sådär bra. Under hela 2007 la jag bara in ett inlägg. Min vän Niclas har 100 inlägg på en månad. Ha ha ha.

En annan långbänk är jobbets hemsida. 3,5 år har det tagit att slutligen bli klar. I går hade vi releaseparty påStadiumPromotion.se version 1.0. Trevligt.

En sista långbänk just nu är min Sci-Fi-novell om Brixx. Nu är det bara tre månader kvar till tio-års-jubiléet och jag har bara kommit till femte kapitlet av 25 (eller något). Jag har flyt i skrivandet men lite dåligt med tid. Dessutom skriver jag allt i Anteckningar i min iPhone.

Hadetsåbra!

Lista listan

Nä, jag vet inte riktigt... Det såg bra ut på pappret - gör dina
egna listor i Remember The Milk. Tagga dom hitan och ditan. Synka med
en webbsida och koppla ihop det med Google Calendar. Men! Så kom
kråksången. Det kostar 25$ per år. Å det orkar jag inte med. Nä,
det får bli iPhones gratiskalender.

Blogg eller inte blogg...?

Satt bland vänner och släkt igår. Bland annat pratade vi om att blogga och att alla har en blogg nuförtiden. Självklart var jag tvungen att säga att jag hade en blogg.
"...Å vad ska du ha den till?" undrade brorsan.
"Tja", svarade jag. "Jag vet inte." Mitt svar blev hängande runt bordet.
"Så du menar att du har en blogg, men att du inte vet varför?"
"Ungefär så skulle jag tro", kom det till slut ur mig. Brorsan skande på huvudet och frågan släpptes.

Så idag har jag funderat på varför just JAG har en blogg och jag tro mig ha ett svar - det handlar om jag vill ha en plats där jag kan skriva om små, oregelbundna men viktiga punkter i mitt liv. På så sätt kan jag slippa känna att jag måste uppdatera varje dag, men ändå ha en plats där min röst får leva sitt liv cyberspace-liv PLUS att jag får en dagbok i fall jag vill gå tillbaka och läsa om mitt liv i fornstora där.

Just nu håller jag på med en Sci-fi-novell som jag började på 1999-06-13. Min plan är att den ska vara klar samma dag eller tidigare. Som ett tio-års jubileum.

Önska mig lycka till.

Jag tror jag måste se den här

Konstig titel. Triggande affisch. Gjord av Kauffman. Har Philip
Seymour Hoffman i en av rollerna. Måste nog ses.

Testar tekniken

Enligt Blogger ska jag kunna skicka bilder från min iPhone direkt till min blog. Det får bli den här stämningsfulla bilden.

Teknikfrossa

Ändå sedan i höstas har jag kännt mig småstressad. I går kväll kom jag plötsligt på vad det var - jag har fått teknikfrossa.

Det ska ju facebookas, bokmärkas, Flickr-taggad bilder och så ska det bloggas. Alla jävlar ska blogga. Även jag. Och det blir inte bättre av att jag skaffar en mobil som jag surfa med och som är specialanpassad för sådana här grejer.

Och nu för tiden ska man även mikroblogga, vilket innebär att man via sin mobil kan skriva små sms, max 140 tecken, så att alla vänner kan se på sekunden vad du gör just nu, väldigt likt "vad jag gör just nu" på Facebook.

MEN FÖR I H-E! Vem har tid och läsa sånt dravel! Vem har vänner som vill läsa "sitter fast på tåget, igen" eller "barnet bajsar".

Nu har jag inte så mycket mer eller bättre blogg själv, men en vän till mig har - Niclas. En RIKTIG blogg. Så som den är tänkt att användas som.

Nu sparar jag det här inlägget. Jag är inte en bättre människa än att jag erkänner att den är skriven med min iPhone (dessutom kan jag bildblogga om jag bara får tummen ur och installerar kontot - hurra för teknikens under!"

Bra svensk film (ofrivilligt?)

De Ofrivilliga. Gå å se den. Du blir inte besviken. Tio av tio!

James Bond - en riktig bondfångare

Nä, jag gillar inte nya James Bond. Ingen humor, ingen finess. Bara våld. Då är det inget kul längre. Filmen får 2/5 för lite snygg är den faktiskt. Man börjar väl bli för gammal när man inte gillar för mycket action längre.

Jag kastar i varje fall sten på ny trist-Bond.

Nytt år, ny framtid

Nytt år brukar ge upphov till ny tro på framtiden. Själv har jag skaffat en iPhone. Det var inte särskilt planerat, det bara blev så. Vad jag inte förstod var hur revolutionerande den här mackapären är. För mig tog det ett par dagar innan jag själv förstod helheten. Var ska man börja förklara med? Ja... Exempelvis att jag kan nå telefon, mejl, kartor och webbsidor med enkla knapptryck. Världen veckla ut sig i mobilen. Det här inlägget är exempelvis skrivet med iPhone. Jag laddade hem en applikation som gör att jag kan gå in på SFs biosajt, kolla på trailers, , leta upp vilka filmer som går var och beställa biljett - allt i mobilen. Dessutom kan jag få en vägbeskrivning till biografen och via en annan applikation kan jag få SLs tider. Så enkelt. Ja sannerligen är man i framtiden.

Min film!

Äntligen! Äntligen! Ja ni hörde rätt! Äntligen är min och Jonas film färdigklipp, färdigsljudfixad och färdigbränd - alla scenerna är låsta, som man säger i filmbranchen.

Filmen heter Lägenhetsklättraren, och är en fiktiv dokumentär om klätterlegenden Steffo Dimfelt, som försvinner spårlöst under sin tuffaste klättring genom tiderna - en klättring genom en lägenhet i Akalla.

Givetvis finns det en uppsjö av referenser - Gollum, Mat-Tina, Blair Witch Project, Touching The Void men framför allt Monty Pythons sketch där dom klättrar sig igenom norra delen av Uxbridge RoadGenialt!

Vad ska man säga?

Lite värdelöst vetande. Det tog två år att färdigställa filmen. Mest för att kameran gick sönder och jag drog mig för att gå till någon som kunde laga den. Kameran var dock i sånt värdelöst skick att det inte gick att göra något åt den och jag var tvungen att slänga den, men filmen fick jag ut.

Egentligen skulle slutet vara ett annorlunda slut - Steffo skulle klättra ut genom balkongen - men eftersom kameran gick sönder och jag efter det flyttade till Sumpan, så var det omöjligt med ett lyckligt slut. Varianten blev i stället ett Blair Witch-slut - abrupt och konstigt, men det fungerar.

Tanken var att Steffos far och farfar också hade gett sig på att klättra genom lägenheter och att även dom hade försvunnit. Den idén skrotades eftersom jag inte orkade ta dom "dokumentär"bilderna. När jag la på speakern så insåg jag att det inte behövdes.

Jepp, så var det. Och här kommer trailern.

Teaterspex

Jepp! Nu är teaterprojektet "Parmiddagen eller Ursäkta, var är karaoken?" i full gång. Det känns bra. Det känns riktig bra.

Stärka sitt varumärke

Jag bara älskar det här. Så jäkla slickt! Snyggt! Roligt! Det är så enkelt gjort, men i å med programledarens attityd blir det större.

Bland det roligaste jag sett

Diesel firar 30 år och gör det med kampanjsidan Dirty 30 Party. Dessutom har man gjort om några porrfilmer från 70-talet på sitt egna lilla sätt - som bara Diesel kan göra och komma undan med. Det låter snuskigt - men är väldigt roligt. Inte visste jag att det drejades, spelades munspel och käkades majs i filmerna...

Filmen är redan kontroversiell. YouTube har redan tagit bort den. Jag tycker att den mest är rolig.

Diesel SFW XXX
by svenstar07